Hoppet är det sista som överger människan!

Cirka en vecka senare, när värsta chocken lagt sig och jag surat klart, så började tankarna snurra runt... borde det ändå inte gå att göra nåt med "liket"? Var den verkligen SÅ dålig? Om man skrotar dörrar, huvar och framskärmar så är det väl ändå inte så mycket rost? ....eller?

Slutfunderat... Ett samtal senare är jag på väg ut och titta på straffsparken igen... denna gång utrustad med ficklampa och skruvmejsel att hacka med. Minsann... när man synade bilen i sömmarna (de som fanns kvar) så skulle den nog gå att rädda. Det märkliga är att den klarat sig helt från rost i bagageutrymmet och fjäderbenstornen, något som annars är mer regel än undantag. Nog skulle det här gå att fixa till... för bövelen!


Mannen på bilden är min gode vän, Henrik. Han hade en hånflin i plytet mest hela tiden... undrar varför?